Frågor och svar om vatten och avlopp.

Vad är ett verksamhetsområde och en förbindelsepunkt? Här hittar du vanliga frågor och svar om vatten och avlopp.

Sök på den här sidan

Avgifter.

Avgiften för anslutningen till det allmänna nätet konstrueras enligt gällande taxa, se sidan om avgift för vatten och avlopp. Avgiften består av:

  • Servisavgift: En avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för vatten, spillvatten och dagvatten fastighet.
  • Förbindelsepunktsavgift: en avgift avseende upprättandet av varje uppsättning förbindelsepunkter för vatten, spillavlopp och dagvatten fastighet.
  • En avgift per m² tomtyta.
  • En avgift per bostadsenhet.

För vissa projekt med VA-utbyggnad i befintlig bebyggelse kan det bli aktuellt med särtaxa, se förklaring nedan.

Det finns ännu inga beslut om särtaxa för de aktuella utbyggnadsområdena.

Särtaxa innebär en förhöjd anläggningsavgift. Enligt ”Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster” 31 § ska särtaxa tas ut när kostnaden att ansluta en fastighet i beaktansvärd omfattning avviker från de normala kostnaderna inom verksamhetsområdet.

Inom Borås Stads verksamhetsområde gäller rådande antagen VA-taxa. Men, när vi ser att kostnaden i beaktansvärd omfattning avviker från de normala utbyggnadskostnaderna så bildas ett verksamhetsområde med särtaxa, ett så kallat särtaxeområde. Här gäller en specifik särtaxa som beräknats fram för just det aktuella området.

Beaktansvärd omfattning kan vara:

  • utbyggnad till befintlig bebyggelse med trånga och smala vägar.
  • besvärliga markförhållande med mycket berg och block.
  • besvärlig terräng.

Hur hög särtaxan blir kan inte beslutat förrän anbud för entreprenaden har inkommit. Kostnaden fördelas på antalet tomter i området. Så länge kostnaden understiger summan av gällande anläggningsavgift multiplicerat med 1,3 per tomt betalar fastighetsägarna anläggningsavgift enligt gällande taxa. Överstiger kostnaden 1,3 så föreligger skäl för att ta ut särtaxa.

Vid beräkning av särtaxa ska hänsyn tas till ytterligare bebyggelse inom området som kan antas ske inom en tioårsperiod. Ser man att det inte kommer att tillkomma någon bebyggelse i området fördelas hela kostnaden på de redan befintliga fastigheterna.

Varje nytt särtaxeområde ska beslutas av Borås Energi och Miljö styrelse, kommunstyrelsen och till sist kommunfullmäktige.

Dagvatten.

Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan. Oftast menar man vatten från hårdgjorda ytor så som hustak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is.

Dagvattnet leds bort via ledningsnät som kräver underhåll och det är det man betalar för. Inom vissa områden renas dagvattnet innan det rinner ut i vattendragen.

Avgiften tas ut för att få en rättvisare avgiftsfördelning, kunderna ska betala för de tjänster de har tillgång till.

Avgiftsskyldigheten gäller oavsett fysisk påkoppling på dagvattennätet eller ej.

I vissa områden finns inget dagvattennät utbyggt för dagvatten fastighet, men fastighetsägare kan ändå vara avgiftsskyldiga för dagvatten gata, då de anses dra nytta av allmän dagvattenhantering som är ordnad i närområdet.

Hårdgjord yta är byggnader, stensättningar, asfalterade ytor och grusade ytor.

Uppskattningar om arealen av hårdgjord yta har gjorts efter tolkningar av flygfoto och efter kartunderlag.

Beräkningen görs på samma sätt som för dagvatten fastighet, avgiften beräknas utefter fastighetens andel hårdgjord yta.

Om uppgiften om hårdgjord yta är fel så kontakta oss så korrigerar vi den..

Utbyggnadsområden.

Kommunen har skyldighet att ordna vattenförsörjning och/eller avlopp i ett större sammanhang om det behövs, med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Borås Stad har inventerat var det finns behov av mer och/eller bättre dricksvatten ur ett hälsoperspektiv och säkrare avlopp för miljön.

Det här säger Lagen om allmänna vattentjänster 6 § om kommunens skyldighet att ordna vattentjänster:
Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen:

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning.

I och med att kommunfullmäktige beslutat att ett verksamhetsområde ska bildas, så ska alla fastigheter inom området betala för anslutning, oavsett nuvarande VA-standard. VA-huvudmannen kan däremot enligt lagen om allmänna vattentjänser inte tvinga någon till att rent fysiskt koppla sitt avlopp till det allmänna nätet om vatten ej används på fastigheten. Däremot kan nämnden för miljöfrågor bedöma att en avloppsanläggning är otillräcklig, och kan då kräva en fysisk anslutning till kommunens allmänna nät. I normalfallet anses en kommunal anslutning vara bättre än en enskild avloppsrening.

Ja, finns det BDT-avlopp kommer fysisk anslutning krävas. Fysiska krav om anslutning görs av nämnden för kommunala miljöfrågor.

Ja, om fastighetsägaren kan visa på att dricksvattenförsörjningen med "större fördel kan ske på annat sätt" (en hälsoskyddsfråga). Det krävs att vattnet finns i tillräcklig mängd och att ett godkänt analysprotokoll från ett nytaget vattenprov från fastigheten visar att ditt vatten är av godkänd kvalitet.

Borås Energi och Miljö kan under vissa förutsättningar bevilja avbetalning för anslutningsavgiften på max 10 år. Avbetalning kan inte beviljas för kostnader för fastighetsägarens servis och egna installationer.
Avbetalning beviljas om:

  • Fastighetsägaren har nekats banklån, detta skall skiftligens styrkas.
  • Samtliga delägare skall stå som avbetalare.
  • Säkerhet för avbetalningen lämnas i form av pantbrev på fastigheten.
  • Nybyggnationer erbjuds ej avbetalning.

Avbetalning sker av anläggningsavgiften uppdelat på 10 år inkl. 2 % ränta utöver reporänta.

Den som arrenderar anses vara den som har nyttan av en VA-anläggning och ska därför också betala anläggningsavgiften. Om arrendatorn säljer huset förs rätten att vara ansluten till VA-anläggningen över till den nya arrendatorn. Skulle däremot arrendet upphöra, upphör också rätten att vara ansluten till VA-nätet. Vill markägaren bygga ett hus på fastigheten får markägaren ansöka om vatten och avlopp och betala gällande anläggningsavgifter.

Lagen om allmänna vattentjänster 4 §
Om det behövs för att tillgodose syftet med denna lag, skall det som i lagen gäller i fråga om en fastighet också tillämpas i fråga om en byggnad eller annan anläggning som inte tillhör fastighetens ägare. I så fall skall det som i lagen sägs om fastighetsägaren tillämpas på byggnadens eller anläggningens ägare.

Anläggningsavgift för avlopp faktureras i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster alla fastighetsägare och arrendatorer inom ett verksamhetsområde oavsett:

  • nyttjandegrad av bostad (även fritidshus).
  • standard på boende (trots inga VA-lösningar i dagsläget).
  • avsaknad av el.
  • obebyggd tomt inom detaljplaneområde.

Om fysiskt inkopplingskrav föreligger eller ej fastställs senare av nämnden för kommunala miljöfrågor.

Har fastigheten en enskild vatten- eller spillvattenanläggning idag kan det i vissa fall bli aktuellt med ekonomisk ersättning när anläggningen blir onyttig. Bedömningen görs dock restriktivt och hänsyn tas till den enskilda anläggningens ålder och skick. Observera att ersättningen är en kompensation för att anläggningen inte längre kan nyttjas i samma utsträckning som tidigare, när det kommunala VA-nätet är utbyggt. Du som fastighetsägare fortsätter dock att äga anläggningen.

Oavsett om en enskild avloppsanläggning uppfyller alla krav som kan ställas på en enskild anläggning och att den är godkänd kommunens miljönämnd, så är den ändå enligt Statens VA-nämnd att anses som primitiv i jämförelse med en allmän anläggning. Detta har lett till utgångspunkten att ingen ersättning ska utgå för enskilda avloppsanläggningar.

Undantaget är när en kommun inte har haft tillräcklig framförhållning vid inrättandet av nya allmänna anläggningar. Om kommunen i ett skede har godkänt utan förbehåll eller förelagt att en ny enskild avloppsanläggning ska anläggas och ganska snart därefter bygger ut en allmän anläggning, ska huvudmannen ersätta den enskilda anläggningen. Kommunen har då inte gjort en långsiktig bedömning och på så sätt har fastighetsägaren gjort en onödig ekonomisk investering.

Om anläggningen inte uppfyller gällande krav som ställs på en enskild anläggning, kan du inte få ersättning.

  • Ålder och en bedömning av dess skick. Här bör du kunna styrka inköpsdatum.
  • Om anläggningen uppfyller gällande krav fastställs anläggningens ålder och en bedömning görs av dess skick. Fastighetsägaren behöver kunna styrka anläggningsdatum och anläggningskostnader.
  • Enskild avloppsanläggningen bedöms ha en ekonomisk livslängd på 10 år.
  • När eventuell ersättning ska räknas fram bör du kunna styrka inköpspris och inköpsdatum. Saknas kvitto görs en bedömning.

Om en fastighetsägare har en öppen anläggning som är tre år gammal och inköpt för 100 000 kr blir ersättningen följande:
Ersättning: (10-3) år x 100 000 kr/10 år = 70 000 kr.

Bedömningen om enskilda vattenanläggningar är onyttiga är något annorlunda än vid bedömningen av avloppsanläggningar. Vid bestämning om anläggningens art är godkänd ska hänsyn tas till anläggningens tekniska duglighet och om tillgången på tjänligt vatten är god. Om källan bedöms påverkas av omgivningen, kan källan inte godkännas och då fastighetsägare inte få ersättning. Om er fastighet omfattas av möjligheten till ersättning görs bedömningen på följande sätt:

  • Vattenkvaliteten ska vara tjänlig och tillgången på vatten vara god och långsiktig, detta skall styrkas av fastighetsägaren.
  • Om anläggningen inte uppfyller gällande krav som ställs på en enskild vattenanläggning, betalas ingen ersättning ut för anläggningen.
  • Om anläggningen uppfyller gällande krav fastställs anläggningens ålder och en bedömning görs av dess skick. Fastighetsägaren behöver kunna styrka anläggningsdatum och anläggningskostnader.
  • Enskild vattenanläggning bedöms ha en ekonomisk livslängd på 20 år.

Om en fastighetsägare har en anläggning som är 10 år gammal och inköpt för 100 000 kr blir ersättningen följande: (20-10) år x 100 000 kr/20 år = 50 000 kr.

Att göra en bedömning av om en gemensam anläggning har blivit onyttig eller ej görs på samma grunder som en enskild. Skillnaden är att bedömning i första hand görs av det ledningsnät som ingår i anläggningen.

Om er anläggning omfattas av möjlighet till ersättning görs bedömningen på följande sätt:

  • Ledningsnätets art bör följa de krav som fanns vid tidpunkten för anläggandet. De ska vara i de skick som kan förväntas med avseende på ålder och belastning. Är ledningarnas standard för dålig och inte uppfyller de krav som fanns vi anläggandet ska ingen ersättning utgå.
  • Skick och ålder skall kunna styrkas med teknisk dokumentation som relationshandlingar eller inspektionsdokument samt kvitto på anläggningskostnader.
  • Ledningar bedöms ha en ekonomisk livslängd på 30 år.

Följande exempel visar hur ersättning räknas fram: Om en samfällighet har en anläggning som är 20 år gammal och anläggningskostnaden är 900 000 kr blir ersättningen följande: (30-20) år x 900 000 kr/30 år = 300 000 kr.

Om ni som fastighetsägare tycker att er anläggning uppfyller kraven för ersättning ska ni kontakta Borås Energi och Miljö AB. Bifoga fastighetsbeteckning, information om er anläggning och skicka med erforderliga kopior på kvitton eller bokföring. Borås Energi och Miljö AB gör sedan en bedömning om ni har rätt till ersättning enligt ovan nämnda principer. Innan det kan bli aktuellt med ersättning måste fastighetsägaren ha lämnat in servisanmälan för anslutning till den allmänna anläggningen.

Verksamhetsområde.

Kommunens allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område, ett så kallat verksamhetsområde. Detta innebär att fastigheter inom området har rätt att bruka vattentjänsterna och är avgiftsskyldiga för de tjänsterna som verksamhetsområdet reglerar.

Enligt Lagen om allmänna vattentjänster ska ett verksamhetsområde för VA inrättas:

  • om det finns behov av vattentjänst ur miljö- och hälsosynpunkt
  • samt om fastigheten eller fastigheterna ingår i ett större sammanhang.

Genomförandeprocessen är ett kontinuerligt samarbete, där tjänstemän från alla parter deltar i projektarbetet och bidrar med kunskap och synpunkter vid såväl formella som informella samråd. Tjänstemän från miljöförvaltningen bistår med grunddata angående miljö- och avloppssituationen. Nämnden för kommunala miljöfrågor konstaterar att ett område har VA-problem som inte kan lösas genom förbättring av de enskilda anläggningarna och behöver lösas i större sammanhang. Nämndens beslut ligger till grund för kommunfullmäktiges beslut om att upprätta verskamhetsområde. Utbyggnad till verksamhetsområdet verkställs av Borås Energi och Miljö AB.

 

Långa enskilda vägar fram till ett fåtal hus kan uteslutas ur verksamhetsområdet eftersom det annars skulle bli en lång allmän ledning för bara 1-3 fastigheter.

Fastigheter utanför verksamhetsområdet kan ibland ha möjlighet att själva ansluta sig till allmänt dricksvatten och spillvatten vid lämplig förbindelsepunkt inom verksamhetsområdet genom avtal med Borås Energi och Miljö AB.

Övrigt.

Förbindelsepunkten brukar ofta placeras ca 0,5 m utanför fastighetsgränsen och det är där fastighetsägarens ledningar kommer att ansluta till de kommunala ledningarna.

Föreligger det ett behov av att pumpa spillvattnet från fastigheten så beror det på förutsättningarna i området vem som äger och bekostar pumpen. Är det i ett område ett fåtal fastigheters särförhållande som behöver pumpa sitt spillvatten, så får fastighetsägarna stå för pumpen. Är det däremot en stor andel av fastigheterna som kräver att spillvatten pumpas, så ankommer det på huvudmannen att ordna och bekosta pumparna.

Om huvudmannen bekostar pumpen förblir enheten huvudmannens egendom. Huvudmannen bestämmer då antalet pumpenheter och vilket slag av pumpenhet som ska användas samt svarar för pumpenhetens installation. Fastighetsägaren ombesörjer nedgrävning av pumphölje, framdragning av spillvattenrör till och från pumphölje, framdragning av el. Fastighetsägaren ansvarar för installation och tillsyn av medföljande pumplarm, samt eventuell felrapportering till huvudmannen. För dessa åtgärder skall fastighetsägaren lämna huvudmannen, eller av huvudmannen utsedd entreprenör, fritt och obehindrat tillträde till pumpenheten. Fastighetsägaren svarar för kostanden för elförsörjning för drift av pumpenheten.

Med en fastighets VA-installation menas ledning som dragits från förbindelsepunkten till fastigheten. I VA-installationen ingår även sådant som anslutits, exempelvis tappventiler eller tvättställ. En VA-installation ingår inte i den allmänna anläggningen, om inte annat framgår av Lagen om allmänna vattentjänster, ABVA. Pdf, 701.1 kB. eller avtal. Ett undantag är vattenmätaren och eventulla LTA-pumpen som är Borås Energis och Miljös egendom. Läs mer om en godkänd placering av vattenmätare.

I den allmänna VA-anläggningen ingår vattenverk, avloppsreningsverk, lednings- nät, reservoarer och pumpstationer samt andra anordningar, som krävs för att VA- anläggningen ska fungera på avsett sätt. I den allmänna VA-anläggningen ingår också servisledningar fram till förbindelsepunkter som huvudmannen har bestämt för varje fastighet.

Med servisledning menas den ledning som förbinder en byggnad eller en fastighet med en allmän VA-anläggnings ledningsnät. Den delas av förbindelsepunkten i den allmänna anläggningens del och i fastighetens del.

Den juridiska ansvarsgränsen mellan huvudmannens allmänna anläggning och fastighetens VA-installation går i förbindelsepunkten. Med förbindelsepunkt menas den punkt där inkoppling av fastighetens ledningar till den allmänna anläggningen ska ske eller har skett.

Enligt vattentjänstlagen är det huvudmannen som bestämmer förbindelsepunkter där fastighetens ledningar ska kopplas till VA-anläggningen. För varje typ av ledning som skall kopplas till den allmänna anläggningen, t.ex. för vatten, spillvatten och dagvatten, upprättas en egen förbindelsepunkt. Dessa ligger vanligtvis nära varandra och vanligen i fastighetens omedelbara närhet, ca 0,5 m utanför fastighetsgräns, men huvudmannen kan också ha meddelat annat läge. I normalfallet bestäms läget i samråd mellan huvudmannen och fastighetsägaren. I de fall fastighetsägaren inte i tid anmäler sina eventuella önskemål till huvudmannen, får han acceptera det läge som huvudmannen fastställt. När uppgift om förbindel sepunkters lägen lämnas för fastighet som ännu inte inkopplats, anges normalt för samtliga servisledningar dimension och planläge samt för avloppsserviser även höjdläge. Ifråga om dagvatten från fastighet kan det ibland förekomma att sådant vatten får avledas till den allmänna avloppsanläggningen utan att fastigheten försetts med en särskild servisledning för detta ändamål. Förbindelsepunkt kan sålunda inte upprättas i detta fall och meddelas fastighetsägaren. Huvudmannen måste emellertid ha vidtagit särskilda åtgärder för sådan avledning och ha underrättat fastighetsägaren om detta.

Vattenförbrukningen hos fastighetsägare fastställs genom mätning, om inte huvudmannen bestämmer annat. Huvudmannen tillhandahåller och installerar vattenmätaren och är dess ägare.

Fastighetsägaren är enligt vattentjänstlagen skyldig att upplåta plats för mätaren samt lämna huvudmannen tillträde till fastigheten när denne vill kontrollera, ta ned eller sätta upp vattenmätaren.

Vattenmätares plats ska vara godkänd av huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla mätaren. För dessa åtgärder liksom för avläsning ska fastighetsägaren lämna huvudmannen fritt och obehindrat tillträde till mätaren. Har avsättning för mätare utförts innan placeringen godkänts av huvudmannen, är fastighetsägaren, om huvudmannen så kräver, skyldig att svara för och bekosta flyttningen av avsättningen så att mätarens plats kan godkännas av huvudmannen.

Om det misstänks att mätaren visar fel, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen tycker det är nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Undersökningen ska bekostas av fastighetsägaren, om han begärt undersökningen och mätaren godkänns. I annat fall bekostar huvudmannen undersökningen. Vid undersökning av mätaren bestäms felvisningen i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära rättslig prövning av frågan hos Statens VA-nämnd.

Fastighetsägare ska vårda vattenmätaren väl och skydda den mot frost och åverkan samt mot återströmning av varmvatten och annan skadlig värmepåverkan. Om så inte sker och mätaren skadas, ska fastighetsägaren ersätta huvudmannen kostnaden för att åtgärda eller byta mätaren.

Fastighetsägare som önskar att vattenmätaren tillfälligt tas ned på grund av frostrisk eller annan orsak ska anmäla detta till huvudmannen, som mot ersättning tar ned och åter sätter upp mätaren.