Vattenkraftverken.

Vi har tre vattenkraftverk i Sjuhäradstrakten som ger oss el. Vissa är över 100 år gamla och de bär på en hel del kulturminnen. Turbinerna som används idag är i stort sett samma som när stationerna byggdes - och de fungerar ungefär likadant idag.

Principen att omvandla fallande vatten till energi har funnits i flera hundra år och är egentligen ganska enkel: Man samlar upp vatten och leder det genom en kraftstation. För att driva på turbinen som finns inne i stationen tar man tillvara på vattnets rörelseenergi.

Hänsyn till naturen.

Vi anpassar vattennivån i de sjöar vi använder till våra vattenkraftverk, så att fisk och fåglar trivs. Därför ser vi till att inte sänka eller höja vattnets nivå för mycket. När gäddorna leker och storlommen ruvar vill inte ändra nivån mer än vad fisk och fågel tål för att komma åt.

Nedströms från Häggårda vattenkraftverk finns ett Natura 2000 område - "Tattarströmmarna". Platsen ingår i EU:s nätverk för värdefull natur, ett sätt att bevara växt- och djurliv för generationerna efter oss. Genom att alltid hålla ett konstant flöde med vatten rinnade genom området trivs till exempel flodpärlmusslan mycket bättre.

Haby och Hulta vattenkraftverk.

Haby ligger i Slottsån, Marks kommun, där fallhöjden ligger på 27,8 meter. Alldeles uppströms Habyfallen ligger sjöarna Västra och Östra Öresjön samt Tolken. Byggnationen av Haby började 1913 och stod färdig för idrifttagning 1915. Kraftverket hade vid denna tid Sveriges största effekt på 5 400 hk, cirka 4 000 kW. Fallhöjden samlades i ett komplicerat system, först i en 200 meter lång kanal nedsprängd i berget, därefter tog en 630 meter lång nivåtub av stål vid som anslöts till ett svalltorn. Från detta leder en 110 meter lång trycktub till kraftstationens turbiner. Den övre delen av vattenvägen blev en av de mäktigaste i vårt land och är idag Nordens största ståltub avseende längd och med en diameter på fyra meter. Kraftverket i Haby är uppfört i tegel och ritades av Herman Göransson. De två maskinaggregaten med en effekt på 2 700 hk, cirka 2 000 kW vardera, levererades av Borås Mekaniska Werkstad. Turbinerna var inneslutna i cylindriska nitade plåtskåp med en axiell vattentillförsel. För att kunna ta emot kraften från Haby byggdes sekundärstationen vid Bockasjön ut och försågs med tre nya enfastransformatorer. År 1928 gjordes en effekthöjning på 800 kW genom byte av turbinhjul. År 1953 byttes de två aggregaten, både turbiner och generatorer vid Haby till en högre effekt, idag på 2 640 kW vardera.

När vattnet paserat turbinen i Haby kraftstation rinner det vidare till Hulta, där vi också har en vattenkraftstation. Man kan säga att vi använder Öresjös vatten två gånger för att omvandla rörelseenergin till elektricitet i våra generatorer. Fallhöjden i tuben är lite lägre än i Haby, bara 13 m. Det betyder också att vi utvinner hälften så mycket energi här, men det rinner igenom lika mycket vatten här som i Haby. Dock finns det inga krav på minimiflöde i varken Haby eller Hulta - därför stängs båda dessa stationer av om det inte skulle finnas tillräckligt med vatten i Öresjö.

Byggnadsarbetena i Hulta startades 1916. Fallhöjden är här 13 meter med en turbineffekt på 2 400 kW. Kraftverket vid Hulta fick en annan utformning jämfört med Häggårda och Haby med anledning av den lägre fallhöjden. Genom en regleringsdamm tvärs över Slottsån och en djup utloppskanal togs fallhöjden ut vid dammen. Det underlättade genom att då undvika de komplicerade vattenvägar med kanaler och tuber som man installerat vid Häggårda och Haby. Det innebar också att kraftstationen kunde byggas ihop med dammen. Turbinen levererades av AB Karlstads Mekaniska Werkstad. Kraftstationsbyggnaden ritades även denna gång av Herman Göransson.

Haby och Hulta kraftstationer var bland de första i Sverige som 1922 halvautomatiserades vilket innebar att
ständig tillsyn inte behövdes. År 1928 helautomatiserades Hulta genom fjärrmanövrering från Haby.
Några år in på 1920-talet hade efterfrågan på elkraft ökat så pass mycket att den översteg tillgången. Det
löste man genom att installera ytterligare ett ångturbinaggregat på Elektra som togs i drift 1922.
Vattenkraftverkens sjömagasin stod då nästan tomma efter en långvarig torrperiod.

Axelfors vattenkraftverk.

Byggnaden som huserar Axelfors vattenkraftverk är byggd på 1930-talet, och har samma form som dagens moderna funkishus. Och Axelfors är faktiskt vår modernaste vattenkraftstation. Stationen har en kaplanturbin vilket innebär att vi kan få ut en bra effekt ur generatorn utan att behöva så stor fallhöjd på vattnet. Och tur är väl det eftersom vattnets fallhöjd i Axelfors bara är 11 meter, mindre än hälften så högt som i Haby. Ändå kan man producera 2,57 MW el. Tuben är 80 meter lång och det högsta flödet som kan tas emot av turbinen är 26 m³ per sekund. Regleringsdammen skulle kunna förbrukas på mindre än en halvtimme. Därför körs Axelfors som en genomströmningsstation och vi använder en flottör för att känna av vattennivån. Men en noggrannhet på plus minus 5 cm signalerar flottören hur högt vattnet är. På så vis regleras flödet genom turbinen till en mängd som är anpassat till vattennivån.

Häggårda vattenkraftverk.

Häggårda är det av våra vattenkraftverk som ligger närmast stan. Dessutom är det vårt äldsta vattenkraftverk, bygget påbörjades redan 1906. Vattnet hämtas ur Frisjön. Via en sprängd tilloppskanal på 150 meter och en 110 meter lång tub leds det sedan in till turbinerna. I Häggårda har vi två turbiner, en liten och en större. För att uppfylla minimiflödeskravet på 1,5 m³ per sekund används den lilla francisturbinen som har en min effekt på just detta och är specialbyggd för det ändamålet. Den stora turbinen stöttar och körs vid flöden över 1,5 m³ vatten/sekund. Frisjön är inte så stor och vattenföringen är max 8 m³/ sekund. Vid sådana här små upptagningsområden är det bra att använda små turbiner som är anpassade för att släppa igenom lite mindre mängder vatten.